Vojne. Har en massa skräptankar i skallen. Det är inte så att jag må panikdåligt, men det är rätt jobbigt.

Det är egentligen sen jag fick veta att jag är gravid, för nästan två veckor sen, som jag har varit orolig. Först var det mycket pga författarbesöket, men nu är ju det över och jag har fortfarande en massa skräptankar om L. Mycket om status/coolhet/kreddighet. Så himla ocoolt att ens tänka sånt här!

Dessutom är jag väldigt orolig för MF. Tittar på toapappret varje gång jag har varit på toa, blir rädd när jag inte känner symptomen etc. Kan inte påstå att jag gläder mig så mkt över mitt tillstånd just nu. Känner mig olustig och tycker illa om mig själv för elaka tankar om L. Jag tror inte jag har fattat att jag är gravid, eller så vågar jag bara inte tro på att det ska funka och verkligen bli ett barn. Är galet rädd för MF.

Sen har jag nog lite resfeber också. Men det ska bli underbart att komma iväg. Vill nu!