Igår morse var strecket jättestarkt. Halleluja!

Men jag har haft lite ågge och sovit lite dåligt de senaste dygnen. Hoppas det beror på det författarbesök jag just har och inte är en försmak på vad som komma skall med graviditetshormoner etc.

Jag ÄR GRAVID!

Hahahahahahhahahahaha, vad glad jag är. Men jag vågar inte riktigt tro på det.

Fick ett lass test hem med posten i onsdags. Testade först med ett billigt test, och kunde knappt se det, men jag såg det ändå, ett superdupersvagt streck. Då var jag ensam hemma.

Sen när L kom hem, testade jag igen med CB. Det var inte starkt, väldigt svagt, men det var där!!! Imorgon bitti ska jag testa igen och HOPPAS att det har blivit starkare.

Är megatrött nu. Mår lite illa till och från och har ömma bröst. Men glad!

Imorse på tåget skrev jag typ detta. Sen råkade jag radera allt.

1. Höll på att bli överkörd av en cyklist när jag korsade gatan. 2. kastade mig in i tunnelbanevagnen och hann inte grabba tag i en stång innan den satte fart och jag tumlade fritt mellan kroppar, mumlandes förlåt förlåt förlåt.3. Snubblade i rulltrppan på Centralen och var nära att stå på näsan.

Annars är det en bra dag. Testade neg igår em. Men hoppas fortfarande. Det mullrar lite i nedre regionerna nu, i ett lite större område, och det gör inte alls ont, det bara känns. Snälla snälla gör att det är för att jag är gravid!

Inatt drömde jag om att mamma bodde ihop med evert i ett fint hus, och att hon sa att det här hade jag aldrig kunnat få med pappa. Sen drömde jag att L lämnade mig.

c

Lite mol i nedre regionerna nu sen en stund. Hoppas det inte är mensen som ska ut, utan att det är växtvärk!!!

Lite ont i korsryggen också, men det brukar jag ju ha, betyder nog inget.

Varm & en lätt betongkeps.

PLEEEEEASE

Typ noll symptom.

Brösten lite större än annars, med en aning av en hård kärna. Lite ömma om man trycker på dem. Det har liksom svidit lite i dem från och till, men inte mkt de senaste dagarna.

Typ ingen molvärk igår och inte hittills idag. Pyttelite av en värkande känsla men supersvagt och bara en stund igår kväll.

Är glad, ingen ågren. Bara lite spänd inför att ev se en röd fläck i trosan.

Inga nämnvärda symptom varken igår eller idag.

Lite halvdepp nu.

Misströstar. Det verkar inte bli nåt denna gång.

Men också - gud vad mitt sociala liv har tynat bort, i takt med att vännerna blir preg och får barn.

Känns som jag har så få vänner. Jag har liksom satsat allt på ett fåtal kort, i stället för att sprida mina gracer över fler människor. Vilket resulterar i att om de få man satsat på försvinner, då har man noll.

Nu är det inte riktigt så illa. Åsa finns.

OBS ingen molvärk.

Lite molande värk nu på em. Lite starkare värk än innan. Men bara till och från. Light illamående också. Ultralight. Tog ett test, hade inte kissat på över tre timmar. Kunde inte bli mer negativt.

Ingen molvärk, inget faktiskt. Lite ont i huvudet, antar från två glas vin igår kväll. Minimalt illamående.

Blir galen av väntan på BIM.

Men hallå nu har liksom börjat hoppas igen.

Är så varm.
Inget PMS-humör utan snarare glad och upprymd.
Mol längst ned sen flera dagar.
Lite superlätt illamående, nåt slags halvkväljningar.

Brösten är dock inte alls ömma, inte det minsta nu. Könstigt. De var ju det igår. Och brukar bli rejält ömma några dagar innan mens. Kanske ca 5 dagar innan mens.

Åhåjaja. Igår efter jobbet var jag övertygad om att jag inte är preg, eftersom jag inte känner några som helst symptom. (Förutom malande i nedre magregionen).

Men nu tycker jag att jag ändå mår lite illa, så svagt att det nästan inte märks, och bara stötvis.

Brösten är bara lite lite ömma, inte gigantiska och inte särskilt hårda.

Inga som helst problem att dricka kaffe.

Nu måste jag testa hur osugen jag är på kaffe. Tror att jag inte är sugen, nu ska jag ta mig en kopp.

Nu måste jag testa hur osugen jag är på kaffe. Tror att jag inte är sugen, nu ska jag ta mig en kopp.

Från och till maler det på ganska ordentligt längst ned i magen. Inte så det gör ont, men det spänner. Just nu t ex.

Som sagt. Känner verkligen next to nothing. Men nu efter lunchen, ett minimalt illamående. Minimini. Måste komma ihåg att känna efter vid andra tillfällen i månaden om det brukar vara så här.

Ja om det är så att jag ska må som jag mådde sist om jag är preg, då är jag inte preg. Känner ingenting.

Mår inte illa, är inte varm, trött, har inte speciellt spända bröst.

En gnutta spänningar längst ned i magen bara. Men så kanske jag brukar ha innan mens, minns faktiskt inte.

Har inte pms-depp utan helt ok i psyket.

Trots att allt pekar på att jag inte är preg, så hoppas jag förstås mycket ändå.

Undra sa flundra om man är på smällen.

Mår inte illa. Det bekymrar mig.

Däremot spänner det ganska mkt långt ned, under naveln.Gör inte ont och jag skulle inta kalla det molvärk, det är ingen värk alls, men det spänner.

Brösten borde svälla till snart, tycker nog att de har blivit lite hårdare.

Kanske har jag lite mer bubbel i magen än vanligt - på så sätt att jag halvrapar lite, såna där svalda smårapar. But i dont know.

Är ganska glad iaf.

Och just det, drömde igen inatt att L lämnade mig.

Och här sitter jag och är lite halvdepp för att jag inte mår illa.

Tror ju att jag hade ÄL i måndags eller tisdags. Vi hade mycket sex de dagarna. I fredags började jag må illa, riktigt illa, på förmiddagen och det höll i sig ända till på kvällen. På lördagen mådde jag också illa. På lördag em var jag helt slut i kroppen, illamående och trött.

Men sen igår, söndag, var illamåendet som bortblåst. Vilket gör mig lite ledsen. Mår inte illa nu heller. Please come back!!!

Har mått som en PRINSESSA hela arbetsveckan. Inga mentala störningar whatsoever. Wunderbar.

Just nu: Måndag fm i V-ås. Inne i mig: bubblande lugn lycka.

Jag mår bra. Jag älskar L. Jag har problem, ogillar vissa saker på jobbet etc men jag ska hålla det ifrån min kärna. Min kärna ska få må bra. Min lilla eld inne i mig. Mitt lilla hav ska få vara stilla.

Hela helgen med L har varit underbar. ÄLSKAR att vara med honom. Mår så bra av det.

Grät i soffan en stund med L igår morse. Han verkar ha en odramatisk inställning till antidep och han verkar inte tycka sämre om mig om jag skulle behöva det. SKÖNT.

Men jag vill fortfarande klara mig utan. Nu är det måndagmorgon och jag sitter i Västerås. Är på ganska gott humör. Ingen ågge. Lite spänd i kroppen, men jag frösöker andas bort det.

Det var skönt att träna yoga med vänner igår också.

Ja nu har jag haft det lite tufft ett tag. Ågren har inte legat jättehögt på en skattningsskala, men den har funnits där och gnagt och gjort mig lite obekväm och rädd. Om man kan ha ågge från 1-10 så har jag kanske 3. Vilket inte är så farligt men det tar ändå på krafterna. Jag måste hålla på med affirmationer och anstränga mig att tänka rätt. T ex jag är glad och lugn och lever i tillit. (vilket inte känns sant, men är vad jag vill uppnå).

Nu i veckan släppte tveksamhet kring L för att gå över i tveksamhet kring mig själv. Typ: kommer jag bli fullfjädrad alkoholist, kommer jag klara att bli mamma, kommer L lämna mig, kommer jag nånsin få ett annat jobb, varför har jag inte mer umgänge etc.

Nu vill jag gifta mig med L. Älskar honom.