Rolig utekväll igår. Först picnic med Halvan, K, Kitty och bebis. Sen Mälarpaviljongen med Kitty och träffade en fd kollega (gay) och hans gäng. Hängde med dem på fest hemma hos en av dem, sen cyklade jag och Kitty till Fredsgatan.

Idag - underbart soligt. Jag har städat och ska snart åka och bada. När jag gick ut med tidningarna träffade jag Henrik B, en fd kompis storebror. Han är så fin och snäll. Och ska bli pappa vilken dag som helst. Hans tjej har gjort slut med honom massor av gånger. De har varit ihop ganska många år nu, och nu är det stabilt. Men förr kunde hon typ vakna mitt i natten med råångest och göra slut. Etc. Jag känner igen det där.

Har känt mig lite smått desperat och jättesingel hela veckan. Börjar lätta nu.

I tisdags på Mälarpaviljongen. Mycket snygga killar. Jobbig insikt: de är homosexuella.

Ja idag är man inte så stöddig. Väldigt illa till mods över drängfyllan i fredags.

Gick och mediterade på en gräsmatta på lunchen, var tvungen att akutjobba lite på mitt själförsvar. Sen, fast jag inte alls hade tänkt det, så såg jag att M var inloggad på FB så jag började chatta med honom. Ganska skönt ändå. Fick än en gång bekräftat att "inget allvarligt hände".

Efter en tämligen lat eftermiddag på kontoret tog jag tåget för att gå på uteservering med Halvan. På tåget fick jag mess av killen som jag flörtade med ¨på företagsminglet i förra veckan.

"Hej! Gud vad du var svår att sluta tänka på då. Fika, onsdag eller torsdag? /Micke från företagshänget i Kungsan."

Mitt svar: "Hej, varför sluta tänka på mig? Du har ju just börjat;-). Kan inte onsdag-torsdag, vad sägs om i helgen?"

Sen träffade jag Halvan. Sen satte vi oss vid ett pissigt bord på uteserveringen för att hon skulle kunna jucka med vagnen. Sen gick jag och ställde mig i kö för att handla till oss. Sen vände jag mig om och såg att Halvan var i upplösningstillstånd och bäbisen gallskrek. Sen blev vi osams och Halvan började gråta och stack därifrån. Sen cyklade jag efter och så bråkade vi mer och jag sa att jag tycker hon aldrig prioriterar mig sen hon träffade killen och fick bäbyn. Sen skildes vi åt. Sen messade jag. Sen åkte jag hem till henne. Sen grät vi och blev sams och åt mat.

Sen frågade jag Micke om en märklig grej på FB, typ en groupiegrupp eller nåt annat knas. Och han visade sig vara rätt konstig.

Och sen kollade jag och Halvan på match.com och det vara bara miffon. Sen cyklade jag hem.

Idag är helt enkelt en dag då man inte känner sig som queen of the world. Känns omöjligt att hitta en bra kille. Hallå?!!!! Var är ni? Är alla redan tagna? Måste de ha framåtkammat hår, eller groupiegrupp eller aldrig ha varit utanför europa eller inte orka bädda rent i sängen på första övernattningsdejten.

Vill dock påminna mig själv om att nån sa till mig i fredags att det hade snackats om mig att jag var snygg eller nåt redan på Ica Maxi. Minns dock inte vem som sa det eller i vilken kontext. Bu. Om jag sover nu är det snart en ny dag. Det är nog my best option right now. Men jag ska komma ihåg hur hopplöst det kan kännas och hur SVÅRT det är att träffa en bra kille om jag nån gång hamnar i ett förhållande igen.

Sitter och jobbar för fullt med själförsvar. Mitt eget. Har nämligen gjort samma misstag som så många gånger förr. Dvs blivit för full.

Orkar faktiskt inte prata om det. Men det gnager mig. Hårt. Jag kan verkligen inte hantera alkohol. Ändå slutar jag inte dricka. För många gånger går det ju bra. Men många gånger går det dåligt också.

Jag tänker att om jag bara hade en man, var i ett tryggt förhållande, så skulle dels antalet tillfällen då man dricker minska. Dessutom skulle jag ha nån som alltid tog med mig hem.

Men jag får jobba vidare med mitt själförsvar och mitt drickande på egen hand. Fan vilken kämpe jag är. Jag är rätt bra ändå. LÅngt ifrån perfekt, men fasiken vad jag kämpar på.

Det händer så mycket så jag hinner inte skriva. Sammanfattning:

Träffade P på middag ute samt efterföljande barbesök i torsdags. Mycket vin. Sen fortsättning och övernattning hos mig. Märkte att han är väldigt osäker samt fick veta mycket jobbigt han har i bagaget. Men det kändes ändå mysigt. Vi hängde hemma hos mig dagen efter, sen stack jag och fikade med Halvan och K. Därefter direkt hem till honom. Middag och massor av vin igen.

Mysigt återigen, men jag började känna att han har så mycket problem i sin bakgrund, fick veta mer om det. Stannade ändå till långt in på lördagen men när jag kom hem började ett visst obehag sprida sig i magen. Träffade Kitty och ett par vänner till henne på kvällen och fick prata av mig lite.

På söndagen kom Cissi, tvåbarnsmor och harmoniskt gift på lunch. Fick fetångest av henne, vilket jag iofs brukar få. Gick till gymmet för att försöka skaka av mig den molande magkänslan men funkade dåligt.

När jag kom hem loggade jag in på msn och började skriva med P, sa att jag hade lite relationsfobi men ville inte gå in i detalj. Han blev jätteorolig och ringde upp. Då panikade jag och försökte släta över, bad honom komma över. Jag var ju inte säker på vad jag höll på med. Han kom, hånglade upp mig mot kylskåpet, vi hade sex, helt ok, men inte fantastiskt. Kollade på film, käkade, hade mer sex. Men jag kände starkt att det inte kändes rätt.

Åkte till jobbet med MYCKET ågren i magen. Men efter samtal med mamma, Åsa, Susanne och Annie visste jag.

Tänk att jag ska behöva så mycket bekräftelse för att lita på mina egna känslor. Hur som helst så har jag blivit bättre på det. Men får sån ÅNGEST av att behöva avsluta med killar. Känner så mycket SKULD.

Han messade igår, gulligt förstås. Jag svarade sent och inte så gulligt. Nu måste jag strax ringa honom. Bävar, men måste få det gjort.

Så igår kväll träffade jag Ante, juristen från Dalarna. Han var fantastiskt lätt att prata med, smart & rolig. Men, och detta smärtar att säga, inte så fysiskt attraktiv för mig. Jag känner mig så elak när jag tänker så. Han var inte anskrämlig. Men. Inte. Kanske. Inte. Tillräckligt. Attraktiv.

Jag vet ju av erfarenhet, (läs Snakehips) att jag kan ändra inställning när jag väl lärt känna personen i fråga. Men nu tänker jag ändå rätt mycket på P, journalisten. Som jag ska träffa imorrn kväll.

Händelserika dagar. I förra veckan ackumulerade jag ett antal intressanta män på Match. Den mest intressante av dem alla ska jag träffa ikväll. Middag på Prinsen. Han är jurist, från Dalarna, och verkar både sportig och kulturell.

Men - på vår fest i lördags kom en kille som jag träffade via Match för ett år sen, men aldrig ens träffade. Däremot blev vi vänner på FB. Och i lördags blev det hångel och övernattning. Ganska mysigt faktiskt. Fast jag har en känsla av att på nåt sätt vara överlägsen honom. Men kan inte sätta fingret på varför jag skulle vara det. Så nu blir jag faktiskt väldigt glad för sms och mail från honom.

Och BTW. I söndags kväll gick jag på en konsert i Vitabergsparken med en annan som jag Match-snackat med under veckan. Makalöst bra konsert. Makalöst töntig kille. Inte töntig som i bortkommen, töntig som i idiot. Som tyckte att man skulle säga negerboll och som tycker illa om Marit Paulson pga hennes utseende.

Britta

Idag lunchade jag med Britta. Det är nog ett år sen vi sågs sist. Hon berättade en massa spännande. Om hur hon för ett år sen fyllde 34 och var riktigt låg över det faktum att hon varit singel så länge. Hon kände att hon började ge upp och tänkte att hon kanske inte var typen som fick leva i ett förhållande utan att hon fick nöja sig med tillfälliga förbindelser och kanske adoptera barn ensam.

Sen gick några veckor och en kollega till henne började prata om en kompis hon borde träffa men hon var anti. Sen råkade hon träffa denne kollega med denne vän ute. Hon tyckte först att vännen var helt ointressant, fel stil etc. Men sen blev de fulla och han följde med henne hem. Och på morgonen tackade han inte för kaffet utan frågade istället när hon slutade jobbet samma dag. Britta fick panik opch drog till Norberg några dagar (föräldrahemmet). Men sen träffades de hela sommaren. Och sen fick killen lite kalla fötter i augusti och började antyda att de inte var ett par utan bara på dejtingstadiet. Men ett par veckor senare var hon gravid. Och nu bor de ihop och får barn vilken dag som helst. Kanske beroende på en kanadensisk indian på High Chaparall i Småland. (eller var det nu ligger)