Jag är sur som en citron.

Arg som en argbigga.

Tycker synd om mig själv.

Asså jag har INGEN att hänga med. Alla är upptagna med sitt. INGA killar fattar att det finns en grym tjej som klättrar på väggarna i sin lilla 37-kvadratare och vill HÅNGLA. Eller så vill de inte hångla med mig bara. Fast nån borde ju vilja.

Asså det här suger fet hästballe. Snacka om livet på isberget. Har inte ens en småbarnsmamma att ta en fika med.

Dessutom. Bakis efter endast alkoholintag 4 glas vitt vin. Så jävla ovärt.

Var ute med Kitty. Först jävla Färgfabriken där man kände sig som en morsa till en massa utstuderade konststudenter som försökte överträffa varandra i att se speciella ut. Åkte kommunalt dit också. Vilken moodkiller.

Sen Rival men vände på klcken vid blotta åsynen av Finlandsfärjan. Jag visste det innan. Nu vet Kitty också.

Sen Morfar Ginko. Försökte chatta upp en snygg kille men tji fick jag. Han var ICKE intresserad. Hans polare började snacka om sin terapeut som kostar 1250 spänn per gång. SOMEBODY SHOOT ME.

Sen lommade vi över till Marie Laveau. Finlandsfärja med ett stänk av indiepop. Fruktansvärt. På vägen ut stötte vi ihop med Benji, en gammal västeråsare. Snygg sådan och läkare. Han har dock alltid tittat på mig som om jag har en snorkråka i ögonbrynet eller som att jag är en misstänkt barnamördare eller nåt i den stilen. Babblade några ord med honom tills jag insåg vem som stod bredvid. Unge herr Säker. Ja just det. Krulls lillebror. Krull som sprängde mitt hjärta i bitar för drygt ett år sen. Krull som vfar min första genuina kärlek sen tonåren. Krull som efter några månader med mig gick tillbaka till Fia, hans ex, som efter 12 år med Krull lämnade honom för sin argentinske chef och drog till Sydamerika. Fia som när hon insåg att Krull var lite småtänd på mig ville ha tillbaka honom. Nu har de fått en dotter. Grattis grattis.